“Three strikes and you..t”
Generösa permissionsregler ger brottslingarna regelbundna tillfällen att fly, vilket ofta utnyttjas. Senaste exemplet är Christian Bruzzone som lyckades smita under en permission. Christian Bruzzone, som dömdes till fängelse för att ha mejat ner folk på en restaurang med automatvapen, släpptes ut ur fängelset för att få bowla. I socialdemokraternas Sverige är det viktigare att farliga mördare får gå ut och bowla än att hederliga medborgare kan gå trygga på gatorna.
”Three strikes and you´re out”
Den grova brottsligheten i Sverige har sedan slutet av 50-talet ökat med 700 procent. År 2001 anmäldes en bra bit över en miljonetthundratusen brott och den oroande utvecklingen visar inga tecken på att vända. Bara sedan 1988 har antalet grova rån liksom antalet sexualbrott mer än fördubblats. Framför allt har de unga sexualförbrytarna blivit fler. Fallen av misshandel har samtidigt ökat med 60 procent. Misshandeln av barn har mer än tredubblats.
I Stockholm ökar antalet dråp och mord stadigt. Aftonbladet har beskrivit sommarens händelseförlopp som en mordvåg, men i själva verket är det resultatet av att brottsbekämpningen försummats i årtionden. Till följd av detta vågar allt färre äldre vistas utomhus. Den socialdemokratiska regeringen svarar med att krympa Stockholmspolisens budget. Konkret innebär detta att en av stadens två piketbilar försvinner- en av de polisenheter som bekämpar grovt våld. Regeringen lyckas med en enda åtgärd smälla både Stockholm och polisen på fingrarna.
Socialdemokraterna bör varken vara stolta eller nöjda. Den polisorganisation de skapat klarar upp mindre än hälften av de fall av misshandel som anmäls och en ännu mindre del av sexualbrotten. Fyra av fem grova rån klaras aldrig upp. Drygt nio av tio inbrott förblir ouppklarade. Av 50 cyklar som stjäls klarar sig 49 tjuvar undan.
I de fall gärningsmannen åker fast leder brottet allt mer sällan till åtal. Trots ökande brottslighet de senaste åren har antalet fängelsedomar minskat. Åtalsunderlåtelserna blir däremot fler då resurserna inte räcker för att åtala alla brottslingar. Socialdemokraterna vägrar satsa på rättsväsendet och använder istället skattebetalarnas pengar till att finansiera misslyckade välfärdsprojekt i andra länder.
Med socialdemokraternas mjuka kriminalpolitik döms knappt en av sju mördare till livstids fängelse. De flesta släpps ut efter några år. I vissa fall utdöms fängelsestraff kortare än sex månader. Sju av tio som döms för misshandel och grov misshandel får ett fängelsestraff som är kortare än sex månader, ofta kortare än en månad. Detta medan offret får fysiska och psykiska men för livet. Även de flesta sexualbrottslingar kommer undan med några månaders fängelse, det vill säga några månader i en bekväm cell med kabel-TV. Svenska fängelser är internationellt kända för sin bekvämlighet och vi har nyligen sett flera exempel på kriminella ryssar och östeuropéer som gör vad de kan för att få bo på ett av våra pensionat för mördare, knarksmugglare och våldtäktsmän. Den misslyckade svenska asylpolitiken ger ryssar utan skyddsbehov möjlighet att komma in i Sverige och begå brott tills dess att deras ansökan utretts. Länskriminalen i Stockholm befarar att den ryska maffians härjningar i Sverige kommer att förvärras, men socialdemokraterna är oförmögna att ta itu med problemet.
Generösa permissionsregler ger brottslingarna regelbundna tillfällen att fly, vilket ofta utnyttjas. Senaste exemplet är Christian Bruzzone som lyckades smita under en permission. Christian Bruzzone, som dömdes till fängelse för att ha mejat ner folk på en restaurang med automatvapen, släpptes ut ur fängelset för att få bowla. I socialdemokraternas Sverige är det viktigare att farliga mördare får gå ut och bowla än att hederliga medborgare kan gå trygga på gatorna.
Något har gått snett i Sverige det senaste halvseklet. Vänsterns välfärdsstat har luckrat upp arbetsmoralen och fråntagit människor ansvaret för sina handlingar. Följden av att den som begår brott eller vägrar arbeta slipper ta ansvar är att någon annan tvingas bära bördan, de hårt arbetande skattebetalarna. Varje gång någon av lathet väljer att stanna hemma istället för att gå till jobbet eller hamnar i fängelse efter att ha rånat en försvarslös pensionär är det skattebetalarna som betalar notan.
För att komma tillrätta med problemen behövs en ekonomisk politik som uppmuntrar hederligt arbete och en kriminalpolitik som straffar brottslingar snabbt och effektivt. Det behövs fler poliser för att utreda brott och för att patrullera gatorna. Synliga poliser som upprätthåller ordningen har visat sig vara ett effektivt sätt att skapa en miljö som medborgarna trivs i och som håller brottsligheten borta.
Fler poliser som stoppar brott måste kombineras med straff som avskräcker. Längre fängelsestraff behövs för att hålla mördare, knarksmugglare och våldtäktsmän borta från allmänheten. Kriminella invandrare bör omedelbart utvisas och yrkeskriminella ryssar ska överhuvud taget inte släppas över gränsen. I förebyggande syfte bör vi försäkra oss om att de invandrare som kommer hit är beredda att anpassa sig till våra lagar. Vi bör inte släppa in människor vars värderingar och religiösa övertygelser är oförenliga med de regler som gäller i Sverige. Nolltolerans ska gälla mot såväl religiösa fundamentalister som svenska brottslingar.
I USA har längre fängelsestraff i kombination med nolltolerans kraftigt minskat brottsligheten de senaste tio åren. För att komma åt yrkeskriminella tillämpas i vissa stater principen ”Three strikes and you´re out”, vilket innebär att den som dömts för tre brott automatiskt får livstids fängelse. Tre chanser. Därefter kastar vi bort nyckeln. Denna modell har vunnit stort stöd bland allmänheten i USA. De svenska socialdemokraternas variant av ”Three strikes and you´re out” fungerar på motsatt sätt. Livstidsdömda mördare som Christian Bruzzone tas till bowlinghallen och efter tre strikes är de fria.
Justitieminister Thomas Bodström borde skickas till USA för att gå på en grundkurs i framgångsrik brottsbekämpning.
Björn Molin (M) Kommunalråd
